Detta inlägg blir någon sorts kort sammanfattning av igår och idag. Gällande sjukdomar, tårar, företagande, skratt.
Jag har inte skrivit det förut. Men mina senaste veckor som boende i Norge var jag sjukskriven, på grund av arbetsrelaterad karpaltunnelsyndrom, i bägge händer. Grym ångest! Då jag plågade mina händer länge på arbetsplatsen innan jag sökte sjukvård så är det tyvärr en risk att jag kanske inte återfår full styrka.
Det var ingen mening att göra en fortsatt undersökning i Norge, då jag hade en flytt till hem till Sverige planerad. Nu har jag dock fått en remiss av läkare, så om några veckor ska en ordentlig undersökning göras och eventuell operation. Min ångest över hela denna grej får jag skriva om en annan gång, jag har egentligen inte tid att blogga, men ett löfte är ett löfte! :)
Iallafall, igår var en jobbig dag. För några veckor sedan fick jag en knöl ovanpå långfingret, hela fingret ömmar, är rodnat och svullet. I detta ärende bokade jag en tid på vårdcentral, jag är själv rätt förvånad då jag i princip ska vara döende innan jag söker vård. Det första läkaren gör är att upptäcka att jag har småknölar även på lillfingret (som under dagen igår blev värre). Det första han frågade mig var; "Har någon i din släkt artros?" Det ska tydligen vara ärftligt, men ingen i min släkt har det vad jag vet. Jag fick iallafall åka direkt till röntgen, för att utesluta skada på skelett och kanske se tendenser till artros. Allt såg bra ut på röntgen. Tydligen brukar artros inte synas på röntgen om det är i ett tidigt skede, så i dessa fall brukar de sätta diagnos av patientens berättelse och undersökning.
Jag hade återbesök idag. Då det är så tidigt så går det inte att säga vad det är för fel på mina fingrar. Det är uppenbarligen en inflammation i fingerlederna, av någon anledning. Så jag fick inflammationshämmande och smärtstillande medicin att äta i 2-3 veckor. Förhoppningsvis är detta något som försvinner och aldrig mer kommer tillbaka!
Under gårdagen var jag ett VRAK! Jag mådde verkligen dåligt. Jag har förlorat väldigt mycket av karpaltunnelsyndrom. Får lätt värk och jobbiga domningar, jag har förlorat extremt mycket kraft ända upp till axlarna. Att då få höra ordet artros, då rasade min värld. Jag hade rädslor att knappt kunna använda mina händer. Skadade nerver sedan innan och sen knöliga, ömma och stela fingrar på det. Det blir inte mycket kvar av en normal funktion i händerna. Jag använder nog händerna mer än genomsnittsbefolkningen, stor del av min personlighet och alla mina stora intressen kräver de friska och starka händer jag alltid haft, innan Norge...
Jag tycker sällan synd om mig själv och försöker att sällan eller aldrig sprida negativitet, men ibland är det viktigt att bara ta på sig offerkoftan, krypa ner i offerkrukan och bara vara. Dock inte för länge för då kanske man fastnar däri. Det finns alltid något positivt som följer med problem och kriser, bara man kliver ur....
Det känns iallafall bättre efter besöket idag och jag hoppas att det är en inflammation som går över. Att tampas med karpaltunnelsyndrom är Nog!
IDAG DÄREMOT!
Dagen startade med arbete från kl 8 och ännu är vi inte färdig för dagen. Det har varit en hel del att göra, det blev middag på kontoret. Men det har varit en bra och rolig dag. Ni vet en sån där sällsynt och unik dag där de goda beskeden följs av varandra.
Båda företagen har det gått extra bra för idag! Vi var bland annat väldigt nöjd med leveransen som kom till Lugna Lyktan en dag tidigare än väntat, produkterna var över våra redan höga förväntningar m.m. Sen kom en bra nyhet följt av en annan på e-post, gällande privatlivet.
Jag avslutar detta inlägg med att skriva att jag känner mig väldigt stolt över mig själv och Peter, vi jobbar väldigt hårt. Jobbar man hårt så ger det utdelning, tillslut. Det är värt det.
Ni som läser,glöm ej detta:
Efter regn kommer solsken! Det är en klassiker, en förbaskat sann klassiker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar